FIMEs nya forskare, Dr Nina Maaranen, började i början av året. Nina är arkeolog specialiserad på Mellanöstern och mänsklig osteolog, det vill säga benforskare specialiserad på människor. Hennes projekt undersöker hälsoeffekterna av urbanisering i den antika hamnstaden Sidon i södra Libanon under medelbronsåldern (ca 2000–1550 fvt). Som forskningsverktyg används både traditionella benforskningsmetoder (osteologiska) och biokemiska analyser, som gör det möjligt att kartlägga hälsotillståndet både på individ- och befolkningsnivå.
Hennes dissertation, ”Ties that bind: investigating Hyksos provenance and Migration using dental morphology”, fokuserade på att spåra migration under medelbronsåldern (omkring 2000–1500 f.Kr.) i den östra medelhavsregionen. Under denna period växte urbaniseringen, den tekniska utvecklingen och handelsrelationerna mellan regioner snabbt, vilket också återspeglades i befolkningsstrukturerna – även Ninas nuvarande projekt hämtar från dessa teman.
Ninas forskningsarbete sker både i museisamlingar och i fältarbete. I Mellanöstern har han deltagit i flera utgrävningar i Egypten, Libanon och Irak och genom museisamlingar har forskningen även tagit honom till Syrien, Jordanien och Palestina. Genom dessa olika destinationer samarbetar Nina med många internationella projekt och forskare, och hon deltar aktivt i akademiska diskussioner på forskarmöten och som medlem i expertorganisationer (t.ex. BABAO). Ninas tidigare publikationer kan ses här. Nina arbetade också i åratal som ledamot av redaktionen för den finskspråkiga arkeologiska nättidningen Kalmistopiiri, för närvarande som gästskribent. Nina är också en del av aktiviteterna på ARWA International archeology forum.
I FIMEs Postdoc-forskning undersöker Nina hälsoeffekterna av urbanisering i den antika hamnstaden Sidon i södra Libanon under medelbronsåldern. Kyrkogården i Sidon, som har använts i århundraden, möjliggör långsiktig övervakning av lokalbefolkningen när urbaniseringen accelererar. Såväl traditionella benforsknings- (osteologiska) metoder som biokemiska analyser används som forskningsverktyg, som gör det möjligt att kartlägga hälsotillståndet både på individ- och befolkningsnivå. Forskningen och dess resultat kommer också att modifieras till en pedagogisk form, som kommer att lyfta fram mångfalden i det östra Medelhavets kulturarv lokalt och internationellt.